I snart 16 år har du gjort mig så jävla lycklig. Du är som en syster för mig, en saknad syster som man träffar alldeles för sällan. En syster som alltid bryr sig, och som alltid får en att skratta. Tänker man igenom minnen så tar det aldrig slut. Det finns verkligen så himla mycket, och konstigt vore det om inte annat. Tänk att jag var uppe och hälsade på dig när du bodde i Norge, för ca 15 år sedan. Att vi har varit på ställen som Cypern, Danmark och mer än hälften av Sveriges camingar (typ) tsm. Kommer du ihåg när vi var små och vi inte kunde sova, när vi flyttade alla gosedjuren till den andra sängen så vi båda skulle få plats i samma. Eller när vi var på Bonbonland och du åkte den där läskiga berg och-dalbanan med mig, fast du egentligen inte ville. Eller när vi har varit i väg med husvagnen, och vi har suttit uppe halva nätterna för att prata om allt. Jag undrar verkligen hur mitt liv skulle sätt ut utan dig, men jag är också glad att jag inte får veta, för det skulle inte vara någonting.
JAG ÄLSKAR DIG SÅ OTROLIGT MYCKET